Tålamod

Mitt största problem är nog tålamod. Jag vill ändra på allt NU och se resultatet av mina insikter NU. Helst vill jag också att alla andra ska se vad jag ser (klassisk frälsare, haha).

Så jag försöker att sitta på händerna lite. Inte göra mer än vad som redan finns inplanerat. Jag ska till hästarna på söndag igen, då får vi se hur det känns i verkligheten.

Jag har BHIS-dagarna inbokade i början av januari, med många intressanta föredrag. Just nu lyssnar jag på flera bra poddar och följer en massa ekipage på instagram. Jag har även en fem veckor lång digital kurs i februari ihop med Leia (min blivande tvååring). Dessutom har jag varit i kontakt med en annan tränare för att starta coachning kring Ariel och Storm. Vi bestämde att vi skulle höras i mitten på januari, men jag vet inte om jag kan vänta så länge.

Hästarna befinner sig i väldigt olika lägen. Ariel har drivits djupt in i inlärd hjälplöshet. Jag uppfattar det som att hon är en oerhört vänlig själ som gör allt för mig, även om det innebär att gå emot sin natur. Jag misstänker att hon är extemt flockbunden, men hon har blivit lärd att inte visa det utan vara ”lugn och trygg” oavsett vad som händer. Så vi har verkligen massor att jobba med. Eller kanske snarare inte jobba med.

Storm visade tidigt i hanteringen att hon inte tänker kuva sig. Därför har det blivit mycket belöningsbaserad träning med henne utan att jag ens vetat om det. Likaså har hon ett tydligt nej vid körning om hon inte känner för det. Med henne känns det mer som att vi behöver jobba med fler olika utmaningar som vi båda tycker är roligt. Jag tror tex att omvänd rundkorall skulle passa utmärkt för att få henne att börja tänka sidvärts. Sen ska jag utveckla morotssökandet som vi påbörjat genom att jag kastar morotsbitar. Vad gör hon om jag preparerar ridbanan i förväg?

Leia är det blanka papperet. Visst har hon fått en del R- under sin uppväxt, men hon är väldigt positiv till sin natur och vill egentligen mest vara med matte. Precis som Ariel var som ung. Hon har medvetet inte lämnats ensam så mycket, så hon har inte tränats i inlärd hjälplöshet. Hon kommer få följa uppgifterna i kursen och sen ser jag fram emot att träna henne med mattor och liknande targets. Tror att hon kommer att älska att ge sig ut på lite mer äventyr i skogen, kanske ihop med Storm.

Sen behöver jag hitta en ny, rolig motionsform nu när jag inte kan räkna med ridningen. Nåt som är bra för att hålla mina leder stabila, men som åtminstone vintertid görs inomhus.

Skönt i allt detta att hästarna iaf har bästa boendet som de kan ha och att jag kan släppa på det dåliga samvetet att man ”ska” rida sin häst varje dag. Nu blir det vad det blir helt enkelt.

Så jag sitter på händerna en liten stund till.