Förstärkande eller bestraffande?

Jag har insett att det blir för jobbigt att skriva blogg om hästarnas träning varje dag. Eftersom jag vill minska på måsten i mitt liv, så får det bli paus i bloggandet på obestämd tid. De gamla inläggen ligger kvar iaf, för det är roligt att gå tillbaka och läsa ibland. :)

Premiärtur med handhäst

Idag fick det bli dags att rida lite. Eftersom hästarna gått och ätit gräs i flera timmar tänkte jag att de skulle vara mätta och nöjda, perfekt för lite ridning! Storm fick gå med som handhäst, det var några år sen sist...

Vi inledde ridturen med att jag trasslade in mig i grimskaft och tyglar när jag skulle spänna sadelgjorden. Hm. Då passade Ariel på att bita Storm i nosen, så hon skulle veta att hålla sig undan. Suck. 

Efter uppsittning fick Storm ännu ett bett när hon kom för långt fram enligt Ariel. Jag börjar vackla ifall det här med handhäst verkligen är en bra idé.

Men så kom vi iväg och eftersom hästarna var tokhungriga stod de och betade en bra stund innan vi kom nånstans. Men det finns lite mer driv i Ariel nu och jag passade på att gå samma väg som igår, så det skulle kännas lite tryggare med samma väg.

Efter att vi gått längs första stigen valde dock Ariel att ta till vänster istället för höger. Så hon fick bestämma vart vi skulle och hade så roligt. När vi väl vände hemåt igen (vi var ute en halvtimme) så hade hon väldigt bråttom hem. Trodde jag. För lagom till att stallet började synas mellan träden skulle hon prompt gå till grannen och kolla vad som hände där. Så roligt att hon börjat utveckla sin nyfikenhet.

Storm följde snällt med överallt och åt så fort hon fick chansen. Men hon var inte alls lika pigg och nyfiken som igår, så jag får klura lite på vad som blir bäst för dem. Kanske är det bättre att vara ute med en i taget. Eller så behöver de bara vänja sig med det här igen. Sist Storm gick som handhäst var ju 2021.

Promenad till grustaget

Idag när jag kom till stallet var hästarnas hagkompis på väg ut, så jag skyndade mig att haka på med Ariel och Storm. Dels för att få tryggt sällskap första gången de är ute på upptäcktsfärd och dels för att jag vill se hur man går för att ta sig till grustaget. Jag har själv ridit Ariel i grustaget 2020 och promenerat Storm där 2022, så när jag väl hittat dit vet jag massor av roliga vägar man kan gå på. 

Hästarna var superpepp och följde glatt med trots att det var en del grönska att mumsa på längs vägen. När vi väl kom fram till där jag kände igen mig, så sa vi hejdå och vände hemåt igen. Jag vill inte att hästarna ska bli stressade när de är långt hemifrån, då är det mycket bättre att vi tar det i små steg. Sen tror jag iofs att de kommer känna igen sig när vi återvänder till grustaget, tyckte faktiskt att de gjorde det redan idag.

På hemväg var det Storm som tog ledningen och herregud vad hon hade bråttom hem! Hon gick med nosen i backen och spårade ivrigt hela vägen. Jag hann knappt med och inte Ariel heller. Roligt att hon är så pigg och nyfiken av sig. <3

Belöningen hemma blev att få gå ut och äta gräs några timmar, väldigt uppskattat!

Separationsångest

Nu har hästarna stått i nya lösdriften ett par dagar och har bondat tillsammans med sin nya hagkompis. Så idag provade jag att ta ut Ariel för att se vad Storm tyckte om det. Eftersom hagkompisen var kvar i hagen blev det inte nåt hösilage till Storm. Så hon vankade fram och tillbaka vid grinden och såg väldigt olycklig ut medan Ariel betade utanför. Så det var bara att släppa tillbaka in igen.

Istället fick Storm gå ut, men det blev samma resultat. Upprörd Ariel som när vi kom tillbaka in i hagen (vi gick alltså bara några meter ifrån grinden) gnäggade åt Storm. En sån där uppfordrande gnäggning verkligen.

Så jag tänker att jag jobbar vidare med detta framöver. Ifall hagkompisen är ute och rids så ska jag prova ge hösilage och se om det dämpar oron lite. Sen kommer jag även ta lite promenader eller kanske en ridtur där bägge får vara med. Vi har ingen brådska och det är inte heller hela världen om jag behöver ha med bägge två hela tiden. Även om det såklart är roligt att kunna köra Storm en sväng utan att Ariel får spel.

Den här månaden är det Storm som får coachning av Louise, så det blir spännande att se vad hon har för idéer kring träningen. 

Allt händer samtidigt

Jag har kommit lite efter med att uppdatera bloggen, då det har hänt väldigt mycket jobbiga saker både på mitt jobb, i familjen och med hästarna. Så jag tänkte att jag försöker göra ett omtag nu och uppdatera framåt, men samtidigt successivt även uppdatera från slutet på mars och fram till augusti. När jag väl är ikapp kommer det här inlägget plockas bort.

Hästmässigt har vi flyttat från lösdriften vi stod i då det inte fungerade med fodringarna. Hästarna var ständigt hungriga och stressade. Vi flyttade till en lösdrift närmare som var väldigt primitiv men fick funka "tills vidare". Tyvärr har det blivit allt sämre även där och efter en hyreshöjning på 30 % (där jag tror att stallägaren förväntade sig att jag skulle säga upp mig) och en massa annat tjafs så blev vi plötsligt uppsagda direkt. Tack och lov hade jag redan en annan lösdrift på gång och dit flyttade vi igår.

Ariel och jag har jobbat vidare med att rida ut själva. Hon har varit väldigt positiv till att upptäcka de nya ridvägarna. Tyvärr har det försvårats av att Leia drabbats av enorm separationsångest, som bara blivit värre ju längre tid som gått. Då har jag varje gång Ariel lämnat hagen gett Storm och Leia en massa hösilage så det ska vara positivt. Men om Ariel försvinner så Leia inte ser henne, så börjar hon springa. Första gångerna fungerade det att vi kom tillbaka så Leia såg Ariel, men på slutet fortsatte hon stressa och springa tills Ariel var tillbaka inne i hagen. 

Storm har mest fått vila, men vi har jobbat lite med byttor och så har jag kört ett pass. Mysigt! Jag längtar tills vi kan komma igång lite mer efter flytten, hon kommer nog få gå som handhäst till Ariel en hel del. 

Förra veckan flyttade Leia. Hon har legat ute på annons under sommaren. Jag insåg att jag inte hinner med henne och jag har verkligen tappat suget att ha unghäst. Jag har haft noll pepp att träna med henne och det har gett mig massivt dåligt samvete. Lättnaden när hon flyttade var verkligen stor! Hennes nya ägare är förvisso traditionellt inriktad, men jag tror ändå att Leia kommer att få ett toppenliv då hon kommer vara nummer ett och träna mer eller mindre varje dag.

Ja, det var lite vad som hänt sen sist. Nu ska hästarna få landa efter flytten (fjärde flytten på två år) och jag ska komma ikapp med bloggen igen. 

Köra Storm med orolig Leia i hagen

Idag tog jag med Storm till stallet och föreslog en liten körtur. Hon sa ja tack till det, jag blev så glad! Vi körde först parallellt med hästarnas hage, men det gick sådär då Leia inte förstod att hon skulle gå runt hagstaketet för att kunna följa med Storm. Så hon var lite orolig och gnäggade en del. Ariel brydde sig inte ett skvatt.

Sen ville Storm fortsätta bortåt längs de andra hagarna, så vi körde en liten bit där innan jag upplevde att Leia blev för stressad så vi fick vända hemåt igen. Men en mysig körtur blev det åtminstone och Storm var mycket nöjd. 

Dags att leta hovslagare

Det har inte blivit nån träning på ett tag, då jag fokuserat på att vänja hästarna vid att vara i stallet. Eftersom det är två "boxar" (spiltor med dörr) som jag har tillgång till, är det lite meckigt med tre hästar. Men då hovslagaren skulle komma behövde jag ha fått in rutinen att gå till stallet och stå där en stund. Så det fick bli en veckas träning och när hovslagaren väl kom var det inga problem för nån av hästarna att vara där inne. Skönt!

Tyvärr tyckte hovslagaren att det var för långt för henne att åka (vilket jag har full förståelse för), så nu börjar jakten på en ny hovslagare. Det är en del krav, hon ska vara duktig på att sko Ariel, ha ett lugn och vara mjuk mot Storm och vara bestämd men tålmodig med Leia. Dessutom vara okej med att jag tränar belöningsbaserat dvs att det är mat inblandat i processen. 

Hovslagaren skulle höra sig för lite och jag ska fråga några jag känner i närheten vad de har för hovslagare.