Idag var jag i stallet. Det blev än mer deppig än förra inlägget, men jag tar det från början.
Ariel fick jobba lite barbackadressyr på ridbanan. Hon gick väldigt ivrigt in på banan, jag vet inte om det var för att hon hade sällskap av en annan häst som reds där eller om det var födosöksövningen som ändrat hennes attityd. Oavsett så var det väldigt trevligt.
Vi jobbade med övergångar, där vi hade minst tre övergångar på varje långsida och en på varje kortsida. Skritt-trav, trav-galopp och skritt-halt var vad vi gjorde. Hon kändes seg och oinspirerad, med handbromsen i. Sådär frustrerande som jag förr hade åtgärdat med att lägga på spö. Nu försöker jag bara andas med magen och försöka att inte bli irriterad. Det gick sådär. Än värre blev det när jag provade att göra några volter och hon var så stel så jag nästan började gråta. Visst, jag fattar att det är för mycket begärt att hon ska vara superfin att rida när hon varit mer eller mindre heltidsledig i tre år, men det känns bara så deppigt att vi är så långt ifrån var vi en gång var. Jag vet inte ens om vi nånsin kommer dit igen.
Sen var det klickerdags och jag filmade så min tränare skulle få se. Först fick Storm dutta på en kon. Hon var superduktig och duttade på konen på marken, även när jag flyttade konen så hon fick gå nåt steg. Så nöjd med henne!
Sen filmade jag Ariel medan hon åt hösilage och jag försökte få henne att dutta på kon (vilket hon typ gjorde) och ta emot godis (vilket hon vägrade). Provade med äpple, höpellets, hästgodis, hösilage och müsli. De två sistnämnda var hon möjligtvis något intresserad av, dvs hon åt upp det jag gav, men att dutta på konen var inte intressant ändå.
Ser fram emot att höra vad tränaren tycker och tänker. Ariel hade innan jag filmade ätit ca 2-3 kg hösilage, 2,5 hg soja och 2,5 hg lusern, så hon var åtminstone inte hungrig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar