Hade en rejäl dipp i natt där jag tokgrinade över att jag aldrig mer kommer kunna rida som tidigare. Jag har en sån enorm sorg över att bli av med allt jag tycker är roligt. Att vi aldrig mer kommer göra sånt jag tycker är kul, eftersom Ariel mest verkar vilja gå i hage och äta.
Jag bestämde mig iaf för att jag väntar tills vi flyttat innan jag tar något beslut. Kanske är det stressen kring maten som gör att Ariel är som hon är? Annars blir det hältutredning och blodprov för PPID.
På kvällen bollade jag Ariels beteende med R+-folk och misstanken är att Ariel lämnas informationslös (vad ska jag göra matte för att få belöning?) när vi rider och det enda hon kan göra för att få belöningen är att dutta på mitt ben. Hm... Tål att tänkas på. Jag behöver klura ut andra saker hon kan göra för att få belöningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar